Böcker och resor
Jag har en bekant som en gång sa, att resa är som att läsa en bra bok. Det har jag bara hört henne säga. Däremot har jag flera gånger hört andra säga att läsa en bra bok är som att göra en egen resa, men det hon sa, tvärtom; att resa är som att läsa en bra bok har fastnat inom mig. Min kompis berättade det samtidigt som hon berättade att hon skrev dagbok på alla sina resor. För henne blev resan dubbelt så bra eftersom hon kunde skriva ner alla sina intryck som hon fick under resans gång. Att sedan komma hem och läsa allt hon skrivit, var som att åka på samma resa en gång till, och så kände hon varje gång som hon läste sina dagboksanteckningar. På så sätt kunde hon minnas det mesta i detalj som hon var med om. Bra, eller hur?
Märklig ekvation
Synd att skolbarn idag inte kan åka på gemensamma resor längre. Eller jo, det kan de ju, om de har mammor och pappor som orkar bry sig om att de kommer iväg. Men alla har inte det. Det är ganska typiskt (och lite tragiskt) att det bara är föräldrar, som har det ganska välbeställt, som bryr sig om sina barn. Det tycker jag är så konstigt, varför bryr sig inte föräldrar om sina barn även om de har låga inkomster? Är omsorgen om sina barn bara beroende på föräldrarnas ekonomiska resurser? Åtminstone var det så när jag växte upp; de enda som brydde sig var de som redan hade en massa ordnat. Det var mammor och pappor som redan hade varit på resa med sina barn som brydde sig om klassresa och att fixa och dona. De som inte hade de ekonomiska resurserna brydde sig inte. De kom inte till några föräldramöten, de deltog inte i klassens insamlingar till klasskassan. De bakade inte och sålde ingenting för att klassen skulle kunna åka iväg. Man såg dem aldrig. Jag minns att det var väldigt många av klassens föräldrar som man aldrig såg. Varför?
Upp till några få
Just därför blir det upp till några få i klassen att se till att hela klassen kan åka iväg på en egen resa – och tur är ju det! Utan de mammorna och papporna hade det ju inte blivit någon resa alls. Och det hade jag inte velat. Istället tog dessa mammor och pappor på sig ansvaret för att sälja, baka, samla in saker så att vi alla kunde komma iväg på en helrolig klassresa. I vår klass åkte vi till Riga, den resan skulle jag aldrig vilja ha ogjord! Så mysigt som vi hade det, så kul, så många minnen för livet! Gör en skolresa, du med!